SPRÅKKUNSKAPER I Länstidningen Södertälje publicerades den 3 september en tendentiös och mycket politiskt korrekt vinklad artikel rörande den påstådda vikten av att invandrarbarn skall erhålla utbildning i sitt eget modersmål först, innan någon effektiv inlärning av svenska är möjlig. Artikeln är skriven av förskolläraren! Pelle Norlin och är egentligen inget annat än en upprepning av de argument som alla politiskt korrekta använder för att motivera en kostsam och helt meningslös undervisning i invandrarbarnens modersmål.
Norlins argumenterande skiljer sig alltså inte från det vi redan tidigare hört till leda, och han stödjer sina åsikter på exakt samma forskning som alla förespråkare för detta gör. Den forskning som undantagslöst används som stöd för teorierna om vikten av modersmålsundervisning för invandrarbarn är nämligen själv föremål för ytterst skarp kritik, där till och med ord som fusk förekommit. Jag skall redovisa detta här.
Den forskning som Norlin åberopar i sin artikel är den som är utförd av Wayne Thomas och Virginia Collier från George Mason University i Virginia. Den forskningen är hårt kritiserad för att deras material rymmer för många generaliseringar, bortser från socioekonomiska faktorers betydelse, laborerar med påhittade diagram, fallstudier utan kontrollgrupper – förutom att det inte är samma barn som följs under någon längre tid (James Crawford, chef för National Association for Bilingual Education i Washington, Christine Rossel vid Boston University).
På ren svenska kan man alltså säga att de politiskt korrektas favoritforskning av andra experter på området anses vara undermålig. Sanningen är den att det med andra ord är en tendentiös och dålig forskning som får legitimera ett gigantiskt socialt experiment med en hel generation invandrarbarn. Det finns fler exempel på att internationellt erkända tvåspråksforskare är ytterst tveksamma till Thomas och Colliers ”forskning”.
Resultatet blir det vi ser idag. Invandrare som på sin höjd lär sig tillräckligt mycket blattesvenska för att kunna smälla upp ett stånd och sälja bananer på Rosengård. Invandrarungdomar idag är i princip ”nollspråkiga”, de kan hanka sig fram på tre språk, svenska, sitt modersmål och shobre-svenska, men behärskar inget av dom tillräckligt bra. Man behöver inte vara Albert Einsteins halvbror för att förstå hur förödande det är för en rejäl chans på en alltmer krävande arbetsmarknad.
Norlin borde göra sin hemläxa bättre innan han kommer med tvärsäkra påståenden som inte på något sätt är förankrat i en oomtvistad forskning. Men man tager vad man haver, Norlins agenda klargörs med all önskvärd tydlighet när han i artikeln skriver ”Det politiska Sverige är i dag förfärat över främlingsfientliga krafter”.
Några intressanta småfakta i anslutning till denna artikel kan jag bjuda på.
I shobre-svenska finns ordet ”guzz” med. Det finns för övrigt även med i Svenska Akademiens ordlista, hur märkligt och ologiskt det än kan te sig. Ordet betyder ”tjej” på shobre-svenska, men på persiska (farsi) är det snarlikt ordet ”gooz” som betyder fjärt. Läge för missförstånd, iranska tjejer som blir kallade för ”pruttor”…Sedan kan man också fråga sig om svenskan verkligen behöver ytterligare ett nedsättande ord för människor av kvinnokön?
En annan intressant sak som den mångkulturella ”berikningen” fört med sig är att svenskarna inte längre har något modersmål. Det är nämligen så att begreppet modersmål, som är alla hemspråk som talas i Sverige, innefattar alla språk utom svenska som inte längre får kallas modersmål.
Gustaf Janson
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
