söndag 24 juli 2011

Lisa Bjurwald sätter spiken i kistan för sin egen trovärdighet

NORSKA TERRORDÅDEN Att Lisa Bjurwald tillhör de mer rabiata på vänsterkanten är sedan länge ett välkänt faktum. I dag skriver hon om terrordåden i Norge och visar öppet upp sin totala brist på verklighetsförankring en gång för alla i vad som kommer att bli ett framtida referensalster då hon åter igen sitter i någon morgonsoffa som ”expert” och klämmer ur sig liknande floskler. En mer kontraproduktiv person hos vänstern går knappast att hitta.

Dagarna efter terrorattacker likt de som drabbat Norge är fyllda av spekulationer. Många av dem kan visa sig vara felaktiga. En högerextrem gärningsman utesluter inte islamistiska kopplingar, då vissa vit makt-aktivister och jihadister ser en gemensam fiende i "etablissemanget". Att individer har rört sig mellan de på ytan så paradoxalt motsatta lägren bekräftas av Säpo.
Men om bara hälften av det vi i nuläget vet om den misstänkte mördaren visar sig vara sant, har vi skådat den slutgiltiga konsekvensen av den intoleranta retorik som infiltrerat Europa.

[...]

Hans retorik är helt i linje med den paneuropeiska och alltmer rumsrena antimuslimska rörelsen. Muslimer anklagas för att bedriva demografisk krigföring (att med flit föda så många icke-ariska [sic!] barn som möjligt för att ta över kontinenten). Konspirationsteorier om "islamisering" av Europa trängs med jämställandet av muslimer, nazister och marxister som anhängare av "hatideologier". Det framgår snart att den misstänkte massmördarens åsikter är identiska med dem hos ledande sverigedemokrater, inte extrema nynazister. Kent Ekeroth, SD:s internationelle sekreterare samt riksdagsman, är en av de som liknat religionen islam vid just en hatideologi.

Genom främlingsfientliga partiers valframgångar har uppfattningar som tidigare varit förvisade till paranoida nätforum gjort entré i den legitima politiska sfären. Vad värre är: dessa idéer återfinns inte bara hos högerpopulister.
Det senaste året har tunga europeiska ledare som Nicolas Sarkozy, Angela Merkel och David Cameron flirtat med den invandringskritiska väljarskaran genom grova populistiska utspel mot "multikulturalismen".
Till sina stödtrupper kan de räkna en kader konservativa och liberala tyckare med antimuslimska fördomar, som nu vädrat morgonluft. Men när det gäller parlamentarisk främlingsfientlighet, våldsamma attacker mot muslimer och förföljelser av romer är dessa aktörer skrämmande oengagerade. Intoleranta idéströmningar om mångfald som ett nationellt hot avfärdas, med en förställd naivitet, som ord utan kraft att påverka debatten. Ansvarslösheten är total.

"Norge och Sverige är bland världens mest repressiva pressregimer (presscensur) när det kommer till en kritisk syn på islamisering och multikulturalism", skriver Behring Breivik på Document.no.
I den konservativa svenska kultursfären drivs samma linje. Den finns en uppenbar strävan efter att utestänga debattörer från det offentliga samtalet, tror tidskriften Axess, som under årets Almedalsvecka anordnade SD-flörtande seminarier som fick Sverigedemokrater att jubla. Äntligen började etablissemanget gå på deras linje om mångkulturen!

[...]

"Ingen ska skrämma oss från att vara Norge", sade statsminister Stoltenberg i ett känsloladdat tal. Men när "ingen" – den ansiktslöse, främmande barbaren – visar sig vara en blond norrman blir fiendebilden mer komplicerad. När en galnings svar på politikers utmålande av mångkulturen som ett hot mot nationen resulterar i krig mot oskyldiga, är tiden kommen att vända blickarna inåt i självrannsakan.

Expressen

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt